Ungerska
 | Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| ungerska | |
| magyar nyelv | |
| Talas i |  Ungern Rumänien Slovakien Vojvodina Ukraina Kroatien Österrike Slovenien |
|---|---|
| Region | Centraleuropa |
| Antal talare | 12,5 miljoner |
| Status | stabilt |
| Språkfamilj | uraliska
|
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Ungern Slovenien Vojvodina EU |
| Språkmyndighet | - |
| Språkkoder | |
| ISO 639-1 | hu |
| ISO 639-2 | hun |
| ISO 639-3 | Endera:hun – Modern ungerskaohu – Gammal ungerska |
| SIL | HNG |
 Regioner där ungerska talas i. | |
Ungerska (magyar nyelv) är ett finsk-ugriskt språk[1] som framför allt talas i Ungern, där det är officiellt språk. Utöver det talas ungerska även i Transsylvanien i nuvarande Rumänien, Slovakien, Vojvodina i Serbien, Transkarpatiens oblast i Ukraina, Kroatien, Slovenien och Österrike. Språket skrivs med det latinska alfabetet.[2]
I Slovakien, där ungerska talas av omkring 520 000 människor (eller tio procent av befolkningen), är språket koncentrerat till landets södra delar, längs med gränsen till Ungern. Språkets närmaste släktingar är mansiskan och chantiskan, som talas mellan Uralbergen och floderna Ob och Irtysj i Sibirien.
Sedan 1 maj 2004 är ungerskan ett av EU:s officiella språk. Med 12,5 miljoner talare är ungerskan den uraliska språkfamiljens största medlem.
Fonologi
Följden i det 44-bokstaviga ungerska alfabetet är följande:[3]
Basen är det latinska alfabetet, men ungerskans alfabet har dock utökats med vissa specifika bokstavskombinationer och accenter. En akut accent över en vokal markerar att den ska uttalas långt. När bokstäverna ö och ü ska uttalas långt ersätts prickarna med dubbla akuta accenter.
Konsonanter
Ungerskan har följande konsonantsystem (ovanliga grafem är markerade i fetstil):
| Fonem | Vanligaste ljudvärdet i IFA | Vanligaste grafemet | [tonad] | artikuleringsställe | artikuleringssätt |
|---|---|---|---|---|---|
| /p/ | [p] | p | - | bilabial | klusil |
| /b/ | [b] | b | + | bilabial | klusil |
| /t/ | [t̪] | t | - | laminal dental | klusil |
| /d/ | [d̪] | d | + | laminal dental | klusil |
| /c/ | [cç] eller [c] | ty | - | palatal | affrikata eller klusil |
| /ɟ/ | [ɟʝ] eller [ɟ] | gy | + | palatal | affrikata eller klusil |
| /k/ | [k] | k | - | velar | klusil |
| /g/ | [ɡ] | g | + | velar | klusil |
| /f/ | [f] | f | - | labiodental | frikativa |
| /v/ | [v] | v | + | labiodental | frikativa |
| /s/ | [s̻] | sz | - | laminal denti-alveolar | frikativa |
| /z/ | [z̻] | z | + | laminal denti-alveolar | frikativa |
| /ʃ/ | [ʃ] | s | - | postalveolar | frikativa |
| /ʒ/ | [ʒ] | zs | + | postalveolar | frikativa |
| /j/ | [j] eller [ʝ] | j, ly | + | palatal | frikativa eller approximant |
| /h/ | [h] eller [ɦ] ([x] eller [ç] finalt) | h, ch | ± | glottal | frikativa |
| /ts/ | [ts̻] | c | - | laminal denti-alveolar | affrikata |
| /dz/ | [dz̻] | dz | + | laminal denti-alveolar | affrikata |
| /tʃ/ | [tʃ] | cs | - | postalveolar | affrikata |
| /dʒ/ | [dʒ] | dzs | + | postalveolar | affrikata |
| /l/ | [l̪] | l | + | laminal dental | lateral konsonant |
| /r/ | [r̪] | r | + | laminal dental | tremulant |
| /m/ | [m] | m | + | bilabial | nasal |
| /n/ | [n̪] | n | + | laminal dental | nasal |
| /ɲ/ | [ɲ] | ny | + | palatal | nasal |
Nästan alla konsonanter har en dubbel motsvarighet som skrivs genom att dubblera bokstaven, exempelvis bb, pp och ss, eller genom att dubblera den första bokstaven i en digraf, exempelvis ssz, nny och ddzs. Jämför svenskans t i hat och hatt.
Förr i tiden uttalades ly och j på olika sätt, vilka nuförtiden i standardspråk uttalas på samma sätt.
Affrikatorna /cç/ och /ɟʝ/ förekommer som klusilerna ([c] och [ɟ]) i formellt tal.
Vokaler
| Fonem | Vanligaste ljudvärdet i IFA | Vanligaste grafemet | [bakre] | [rundad] | [sluten] | [öppen] | [lång] |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| /a/ | [ɒ] | a | + | + | - | + | - |
| /aː/ | [aː] | á | + | - | - | + | + |
| /o/ | [o] | o | + | + | - | - | - |
| /oː/ | [oː] | ó | + | + | - | - | + |
| /u/ | [u] | u | + | + | + | - | - |
| /uː/ | [uː] | ú | + | + | + | - | + |
| /e/ | [ɛ] | e | - | - | - | + | - |
| /eː/ | [eː] | é | - | - | - | - | + |
| /i/ | [i] | i | - | - | + | - | - |
| /iː/ | [iː] | í | - | - | + | - | + |
| /ø/ | [ø] | ö | - | + | - | - | - |
| /øː/ | [øː] | ő | - | + | - | - | + |
| /y/ | [y] | ü | - | + | + | - | - |
| /yː/ | [yː] | ű | - | + | + | - | + |
Längdskillnaden hos slutna vokaler är inte alltid regelbunden. Flera dialekter saknar fonemen /iː/, /uː/ samt /yː/. Vardagligt tal skiljer sig ibland från det skrivna (exempelvis uttalas unió [uːnioː].
Även om det inte förekommer i huvudstaden Budapest så skiljer ungefär hälften av alla ungersktalande på fonemen /e/ och /ɛ/. Ett exempel är ordet mentek som representerar fyra olika ord på regional standard: [mentek] "ni går", [mentɛk] "de gick", [mɛntek] "jag räddar" samt [mɛntɛk] "de är förskonade". I Budapest faller alla dessa ihop till [mɛntɛk].
Förr existerade det i ungerskan en vokal, ë (vilken representerade [ɛ]), men efter språkreformerna under 1800- och 1900-talet avskaffades den. I ungerskan finns det på grund av landets centralisering inte särskilt många dialekter. Ett undantag är dock Csángó-folket i östra Rumänien, som har levt där nästan lika länge som Ungern har funnits.
Grammatik
Ungerskan har en grammatik som liknar övriga finsk-ugriska språks diton. Det finns inga genus, men väl 18 kasus som bildas med hjälp av ändelser. Med undantag för prepositionen mint (än) används bara postpositioner. Postpositioner som böjs i något kasus kan användas som prepositioner, men detta bruk används bara i de fall som talaren önskar betona orden i meningen annorlunda.
Historia
Ungrarna skiljde sig cirka 3000 år före Kristus från de andra finsk-ugrisk-talande stammarna, vilket har lett till att bland andra finnar, ester och mordviner, vars förfäder levde tillsammans mycket längre, i dag inte längre förstår ungerskan. Emellertid finns det ett antal ord som har en och samma betydelse i deras gemensamma ordförråd, exempelvis mellan ungerskan och finskan:[4]
- Vatten: ungerska = víz; finska = vesi (vete-, vede-)
- Liv: ungerska = élet; finska = elämä
- Blod: ungerska = vér; finska = veri (vere-)
- Hjärta: ungerska = szív; finska = sydän
- Lever: ungerska = máj; finska = maksa
- Hand: ungerska = kéz; finska = käsi
- Slicka: ungerska = nyal; finska = nuolla (Ordet tunga (även språk) heter nyelv på ungerska, vilken kan hittas i finskans niel(lä) i betydelsen svälja. Medan tunga (även språk) heter kieli på finska.)
- Öga: ungerska = szem; finska = silmä
- Bi: ungerska = méh; finska = mehiläinen
- Honung: ungerska = méz; finska mesi (Även om det från det svenska språket tagna ordet hunaja är mer brukligt i finskan idag. Saft på finska heter för övrigt mehu, orden bi och honung visar att man i sitt gemensamma urhem idkat honungsinsamling.)
- Pil: ungerska = nyíl; finska = nuoli (Fågel heter madár på ungerska, men gås heter lúd vars ord har sitt gemensamma ursprung i finskans ord för fågel som är lintu. För drygt 5000 år sedan i urhemmet var vid sidan av insamlandet även jakten viktig, se även det gemensamma ordet för horn. Liknande namnförskjutningar som hittas mellan gås och fågel hittar man även i det ungerska ordet för orm som heter kígyó, medan kyy betyder specifikt huggorm på finska. Ungerskans vas betyder järn på svenska, medan vaski på finska är koppar. Används idag i ordet vaskikäärme (sv: kopparorm), medan koppar i allmänt brukar vara det från svenska språket tagna ordet kupari. Ett sista exempel på hur ordens betydelse förändras är ordet ár som är ungerska och betyder pris, medan finskans arvo betyder värde.)
- Horn: ungerska = szarv; finska sarvi
- Sten: ungerska = kő; finska = kivi
- Träd: ungerska = fa; finska = puu
- Natt: ungerska = éj; finska = yö
- Vi: ungerska = mi; finska = me
- Ni: ungerska = ti; finska = te
I ungerskan och finskan har också en del konsonantskiftningar inträffat, exempelvis mellan h och k. Finskan har dessutom bevarat ändelsen -i i sitt språk. Finskt ordinitialt k motsvaras av h i ungerskan om det där följs av bakre vokal:
- Fisk: ungerska = hal; finska = kala
- Tre: ungerska = három; finska = kolme
- Sex: ungerska = hat; finska = kuusi
Ungerskan har även diverse lånord, bland andra följande:
- Turkiska lånord: alma (äpple), bor (vin), apa (far), anya eller anyu (mor), sisak (hjälm) och baksis (dricks)
- Tyska lånord: kvártély (militärt kvarter), kugli (klot), spicli (spion [vardagligt]), táska (väska), dzseki (jacka), tipp (tips), heccelni (hetsa), vicc (vits, rolighet) och andra ord med militär anknytning (exempelvis hapták från Habtacht, egzecéroz från exezieren, mars! från marschieren och kuss från kuschen)
- Tjeckiska lånord: király (kung), kukorica (majs) och stadsnamn med ändelsen -grád (Visegrád)
- Latinska lånord: centrum (centrum) och skandallum (skandal, [ålderdomligt])
- Franska lånord: csekk (check), bál (bal), garázs (garage), balkon (balkong) och restaurant (restaurang)
- Romska lånord: csávó (karl), csaj (tjej), kéró (hus) och lóvé (pengar) (Dessa ord är slang.)
- Finskt lånord: szauna (bastu)
- Svenskt lånord: ombudsman (ombudsman)
Källor
- ^ ”Glottolog 4.4 - Hungarian”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/hung1274. Läst 5 juli 2021.
- ^ ”ScriptSource - Hungarian written with Latin script”. scriptsource.org. https://scriptsource.org/cms/scripts/page.php?item_id=wrSys_detail&key=hu-Latn. Läst 5 juli 2021.
- ^ ”Hungarian language, alphabet and pronunciation”. omniglot.com. https://omniglot.com/writing/hungarian.htm. Läst 5 juli 2021.
- ^ ”Unkari - sukulaiskieli” (på finska). Suomi – Unkari Seura. 28 augusti 2008. https://suomiunkari.fi/kieli/unkari-sukulaiskieli/. Läst 5 juli 2021.
Se även
 | Wikipedia har en upplaga på Ungerska. |
