Tammerfors

Uppslagsordet ”Tampere” leder hit. För andra betydelser, se Tampere (olika betydelser).
Tammerfors
Tampere (finska)
Kommun
Centrala Tammerfors
Centrala Tammerfors
Tampere.vaakuna.svg
Tammerfors stadsvapen
Land Finland Finland
Landskap Birkaland
Admin. centrum Tammerfors centraltätort
Area 689,59 km² (2016-01-01)[1]
 - land 524,89 km²
 - vatten 164,7 km²
Folkmängd 241 009 (2020-12-31)[2]
 - män 116 774 (2019-12-31)[2]
 - kvinnor 124 235 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet 459,16 invånare/km²[2][1]
Politik     
 - Kommundir. Lauri Lyly
 - Kommunfullm.
ordf.
Anna-Kaisa Ikonen
 - Kommunstyr.
ordf.
Lauri Lyly
Kommunkod 837
Geonames 634963
Läge 61°29′54″N 23°45′51″Ö / 61.49833°N 23.76417°Ö / 61.49833; 23.76417
Språk
- Finska:
- Svenska:
- Samiska:
- Övriga:
 
208 628 (92,7 %)[4]
1 264 (0,5 %)[4]
17 (0,0 %)[4]
15 266 (6,8 %)[4]
Admin. data  
-Landskapsförb. Birkaland
-Regioncentrum Tammerfors
-Härad Tammerfors
-Magistrat Tammerfors
-Skattebyrå Tammerfors
-Sjukvårdsdistrikt Birkaland
-Försäkringskrets Sydvästra Finland
-Nödcentral Birkaland
-Räddningsverk Birkaland
Tammerfors stads läge
Tammerfors stads läge

Tammerfors (finlandssvenska: [tɑmːærˈforsː] ( lyssna); finska: Tampere, finska: [ˈtɑmpere] ( lyssna)) är en stad och kommun belägen i landskapet Birkaland i Finland. Tammerfors, som är den tredje största kommunen i landet (efter Helsingfors och Esbo som båda ligger i huvudstadsregionen), har &&&&&&&&&0241009.&&&&&0241 009 invånare och är den största inlandsstaden i Norden. Invånarantalet i tätorten Tammerfors uppgick 2016 till 330 711.[5] Kommunens area är &&&&&&&&&&&&0689.590000689,59 km², varav &&&&&&&&&&&&0524.890000524,89 km² är land och &&&&&&&&&&&&0164.700000164,7 km² är inlandsvatten.

Huvudleden i centrala Tammerfors är Tavastgatan (inofficiell översättning; finska: Hämeenkatu). Tammerfors delregion innefattar 376 000 invånare och är andra största befolkningskoncentration efter Helsingfors delregion.

Tammerfors är beläget mellan två inlandssjöar: Näsijärvi och Pyhäjärvi. Vattnet från Näsijärvi rinner till Pyhäjärvi genom Tammerfors ström. Runtomkring forsen finns röda tegelbyggnader, som fungerade som fabriker under industrins blomstringstid i Tammerfors. Staden är historiskt Finlands första och största industristad och därmed kallas också som "Finlands Manchester".[6]

Enligt Taloustutkimus undersökning om mobilitet (2012) skulle en tredjedel av finländarna kunna tänka sig att flytta till Tammerfors ifall de var tvungna att flytta någonstans i Finland. Med i undersökningen var 40 kommuner och ungefär 4 300 finländare svarade på undersökningen.[7]

Historia

Tammerfors år 1837.

På 600-talet började det uppkomma befolkning mellan sjöarna Näsijärvi och Pyhäjärvi. Under 1200-talet blev stället en viktig handelsplats. På 1700-talet märkte man nyttan i att producera vattenkraft. Staden grundades officiellt av Gustav III den 1 oktober 1779 till dåvarande Sverige, som Finland var en del av. Vid den tiden var arean 3,2 km² och området utsträckte sig från forsen till Pispala. Invånarantalet var omkring 200 personer.[8]

Tammerfors började utvecklas till en industristad omkring 1820-talet. En av de första signifikanta industrianläggningar var bomullsfabriken, som grundades av James Finlayson och Wilhelm Nottbeck. Efter 1850-talet började industrin blomstra. Utöver textilindustrin blev metall-, järn- och träförädlingsindustrin en viktig del av industrikulturen i staden. Senare uppkom det ytterligare sko- och läderindustri. Den starka industrialiseringen syntes tydligt i stadsbilden: höga skorstenar samt röda tegelbyggnader som fungerade som fabriker var kännetecknande för Tammerfors decennier framåt. Vid skiftet av 1800- och 1900-talet var invånarantalet kring 35 000 personer.[8]

Industrialiseringen gav upphov till ekonomisk tillväxt och utveckling av teknisk expertis. Kunnandet försvann inte i och med att industrialiseringen lugnade ner sig vid andra världskriget. På 1960-talet fick Tammerfors sin Tekniska högskola samt Universitet. Staden blev centret för modern teknologi.[8]

Under sin historia har staden varit mycket kulturrik. Staden kännetecknas bland annat av teaterkulturen. Staden har också varit ett lämpligt ställe för konstnärer och författare att bo i. Författaren Minna Canth föddes i Tammerfors 1844 men familjen flyttade snart därefter till Kuopio. Nordens största konsert- och kongresscenter Tammerforshuset byggdes på 1990-talet, vilket upplivade musikkulturen och gjorde staden till en lämplig mötesplats.[8] Presidentens självständighetsfest ordnades 2013 i Tampere-talo på grund av att presidentens slott renoverades då.[9]

År 1918 präglades staden av slaget om Tammerfors, vilket kom att bli vändpunkten i det finska inbördeskriget. Slaget varade från mars till april. Gatustriderna ledde till att en del av staden förstördes. Befolkningen var indelade i de vita och de röda. Det blodiga slaget slutade med de vitas seger. Ungefär 2000 röda och 700 vita dog under händelsen.

I Tammerfors etablerades ett svenskt vicekonsulat 1882, vilket är upphöjt till konsulat sedan 1959.

Svenskspråkiga i Tammerfors

Diagrammet visar antalet svenskregistrerade personer i Tammerfors under perioden 1990-2015. Mellan år 2000 och 2015 ökade antalet svenskspråkiga i kommunen med cirka 200 personer. Lägg märke till att ordinatan (y-axeln) inte börjar vid 0![4]

I början av 1900-talet var lite mer än 5,5 % av Tammerfors befolkning svenskspråkig och ända fram till 1920-talet var gatunamnen skyltade på både finska och svenska.[10] I dagens läge är endast 0,5 % av befolkningen svenskspråkig (1 156 år 2012), vilket betyder att staden officiellt är enspråkigt finsk. Antalet svenskspråkiga är numera stabilt.[11]

Det svenska Tammerfors har egen skola (Svenska samskolan) med cirka 300 elever, daghem, luthersk församlingsverksamhet (Tammerfors svenska församling), egen tidning och många livskraftiga och aktiva föreningar: t.ex. Luckan och Svenska Klubben i Tammerfors. De svenskspråkiga i Tammerfors utgör Finlands största svenska språkö.[12]

Utbildning

Det finns två högskolor i Tammerfors: Polisyrkeshögskolan Polamk (finska: Poliisiammattikorkeakoulu)[13] och Tammerfors högskolesamfund (finska: Tampereen korkeakouluyhteisö). Den sistnämnda består av Tammerfors universitet och Tammerfors yrkeshögskola som sammanslogs i början av 2019. Tammerfors universitet har tidigare fungerat som två separata universiteten: Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet.[14].

Det finns flera högstadie- och gymnasieskolor, bland annat Svenska samskolan i Tammerfors, som har allt från daghem till gymnasium på ett och samma ställe.[15]

Sport

Tampereen Pyrintö är en mångsidig idrottsförening, som nuförtiden kännetecknas för sina friidrottare som till exempel längdhopparen Tommi Evilä och spjutkastaren Tero Järvenpää. KooVee är också en traditionell idrottsförening, som mångsidigt innefattar flera olika sportgrenar som till exempel ishockey och simning.

I Tammerfors finns två lag som spelar i FM-ligan i ishockey: Ilves och Tappara. Båda är bland de mest framgångsrika lagen i Finland. Ilves har blivit finländska mästare 16 gånger och Tappara 17 gånger.

Till framgångsrika idrottsföreningar i Tammerfors kan man även räkna Isku-Volley i volleyboll, Tampereen Pyrintö i basket samt SC Classic som spelar i F-ligan. Efter att Tampere United fick spelförbud 2011, är Ilves Tammerfors i Tipsligan stadens främsta fotbollslag.

På sommaren 2009 organiserades European Youth Olympic Festival i Tammerfors, dit det kom unga tävlande från olika håll i Europa.[16]

Sevärdheter

En av de mest populära sevärdheterna i Tammerfors är nöjesparken Särkänniemi, som dessutom innefattar Näsinneula-tornet med sin snurrande restaurang.[17] Näsinneula är stadens och även Finlands högsta byggnad. På Pynikeåsen finns ett annat utsiktstorn. År 2012 öppnades i Särkänniemi den första Angry Birds-parken, som fick internationell uppmärksamhet redan på invigningsdagen.[18] Andra intressanta sevärdheter är Tammerfors domkyrka,[19] stadsbiblioteket Metso (som liknar en tjäder när man ser den uppifrån),[20] Kalevakyrkan samt Tammerforshuset.[21]

I Tammerfors finns det flera museer. Tammerfors konstmuseum. Muminmuseet, som förevisar den modell av muminhuset som Tove Jansson och hennes vänner byggde samt hennes skisser och manuskript med mera. I Tammerfors finner man också ett museum som är ägnat åt Vladimir Iljitj Lenin. Lenin bodde i staden från 1905 till 1907.[22]

Tammerfors rådhus byggdes 1890 och har en betydande konstsamling.

Politik

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.[23]

Mandatfördelning i Tammerfors stad, valen 1964–2021

ValårFKPVFSDPGRÖNÖVRSAFCUNGFLFPSFPKDSAMLGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1964162017
162017
5383,2
19681421323115
14213315
5976,1
19721621121117
162117
5974,0
1976182023123
1820323
6778,6
19801622211322
1622322
6777,0
198413214231122
13214322
6772,9
1988122331211321
12233321
6768,0
1992102178121116
10217816
6771,0
19961218642121120
12186420
6759,2
2000110168631319
1016863319
6753,6
20041818863320
818863320
6755,7
3433
20081815112441318
8151144318
6759,4
3532
20121716101931217
716109317
6756,3
3631
2017716144441215
7161444415
6759,3
3829
202171711103217
7171110317
6756,8
3433
  • För valet 1964 avser kolumnen SDP både Finlands Socialdemokratiska Parti (SDP) och Arbetarnas och småbrukarnas socialdemokratiska förbund (ASSF).
  • Kolumnen övriga representerar:
    • För valet 1964 Icke-socialistiska partier och grupper.
    • För valet 1968 Icke-socialistiska partier och grupper - Övriga.
    • För valet 1988 Tampereen vihreät ry:n Ja Kunnallispoliittinen yhdistys - Tampere avoin kaupunki ry:n yhteislista.
    • För valen 1992-1996 Tampereen Puolesta ry:n yhteislista.
    • För valet 2000 Pirkanmaan sitoutumattomat ry:n yhteislista.
    • För valet 2004 Tampereen sitoutumattomat ry:n yhteislista.
    • För valet 2008 Tampereen Sitoutumattomat ry.
    • För valet 2012 Tampereen Sitoutumattomat ry yhteislista.
    • För valet 2017 Tampereen Puolesta ry. yhteislista (3), VaihtoehtoTampere ry. yhteislista (1).
Data hämtat från Statistikcentralen och Doria.fi, Statistikcentralens digitaliserade historiska statistik

Kultur

Tampere Filharmonia - Tammerfors stadsorkester med 97 musiker är den största (och enda fullskaliga) symfoniorkestern i Finland utanför huvudstadsregionen. Dess hemmascen är sedan 1990 Tammerforshuset, med 1 806 åhörarplatser. Orkestern grundades på 1930-talet och kommunaliserades 1947 som Tammerfors stadsorkester samt bytte namn 2002 till Tampere Filharmonia.[24]

I Tammerfors ordnar man varje år Tammerfors filmfestival. Den internationella festivalen hade premiär år 1970 och är den äldsta kortfilmsfestivalen i de nordiska länderna.[25] Utöver filmfestivalen har Tampere Jazz Happening lockat till sig en del folk. Runtomkring evenemanget ordnas också konst-, workshop- och filmtillställningar med jazztema.[26] Tammerfest är ett populärt evenemang speciellt bland ungdomar. Denna festival hade sin premiär år 1995 och har sedan dess ordnats varje sommar i juli månad.[27] Sauna Open Air Festival är en metallmusikfestival som ordnas i Tammerfors centrum. Festivalen hölls första gången år 2004 och har sedan dess vuxit till allt större evenemang.[28] År 2013 gick den emellertid i konkurs.[29]

I Tammerfors finns mycket teaterverksamhet, både på amatör- och professionell nivå. Bland annat finns Ahaa teatteri, Pyynikin Kesäteatteri, Tampereen Komediateatteri, Tammerfors teater, Tampereen Ylioppilasteatteri, Tammerfors arbetarteater, Tanssiteatteri MD, Teatteri Mukamas, Teatteri 2000 och Tampereen ooppera.[30]

Kommunikationer

Tammerfors är en järnvägsknut med direkta tågförbindelser från Tammerfors järnvägsstation till bl.a. Björneborg, Helsingfors, Jyväskylä, Uleåborg och Åbo. Det finns också förbindelser med långfärdsbuss till ett flertal orter i Finland. Cirka 13 km sydväst om Tammerfors finns Tammerfors-Birkala flygplats, med över en halv miljon passagerare per år (2010).

För närvarande (2017) består den lokala kollektivtrafiken av stadsbussar. Mellan 1948 och 1976 fanns även trådbussar. 2017–2021 pågår byggandet av den första spårvägslinjen mellan centrala Tammerfors och stadsdelen Hervanta. Planer på pendeltågsförbindelser finns, bland annat till Nokia och Lembois.[källa behövs] 2016 invigdes den drygt 2 km långa Strandtunneln, som utgör en del av Riksväg 12:s genomfart norr om Tammerfors centrum.

Vänorter

Tammerfors har haft vänortsverksamhet sedan 1950-talet. 2014 hade Tammerfors 18 vänorter.[31]

Bilder

  • Messuby gamla kyrka byggdes under medeltiden.

    Messuby gamla kyrka byggdes under medeltiden.

  • Tammerfors rådhus

    Tammerfors rådhus

  • Domkyrka

    Domkyrka

  • Industrilandskapet i Tammerfors

    Industrilandskapet i Tammerfors

  • Hatanpää gård

    Hatanpää gård

  • Vårdcentralen i Amuri stadsdel

    Vårdcentralen i Amuri stadsdel

  • Tammerfors från ovan

    Tammerfors från ovan

  • Gamla kyrkan på centraltorget används av den svenska församlingen.

    Gamla kyrkan på centraltorget används av den svenska församlingen.

  • Särkänniemi nöjespark

    Särkänniemi nöjespark

  • Saluhall

    Saluhall

  • Näsinneulatornet

    Näsinneulatornet

  • Ruiner i Tammerfors efter att staden intagits av de vita under det finska inbördeskriget 1918.

    Ruiner i Tammerfors efter att staden intagits av de vita under det finska inbördeskriget 1918.

Referenser

  1. ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016. 
  2. ^ [a b c d] ”11s7 – Befolkning i tätorts‐ och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022. 
  3. ^ Kommunalvalsresultatet, 2017 (svenska) Läst 11 november 2018.
  4. ^ [a b c d e] ”Befolkningen efter ålder (1 år), kön, civilstånd och språk enligt område 1990 - 2015”. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 4 juli 2017. https://web.archive.org/web/20170704170926/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/055_vaerak_tau_124.px/?rxid=2c0b4c7a-cb72-49f3-8572-cdbbdaa52e1d. Läst 17 augusti 2016. 
  5. ^ Statistikcentralen, Finland. ”Taajamat väkiluvun ja väestöntiheyden mukaan 31.12.2016” (på finska, svenska). http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/fi/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_027_201600_fi.px/. Läst 1 april 2018. 
  6. ^ http://runeberg.org/pieni/4/0371.html
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203002314/http://www.aamulehti.fi/Kotimaa/1194734350884/artikkeli/ylivoimainen+ykkonen+tamperetta+pidetaan+suomen+parhaana+asuinpaikkana.html#. Läst 14 november 2013. 
  8. ^ [a b c d] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 november 2013. https://web.archive.org/web/20131103221716/http://www.tampere.fi/tampereinfo/sanoinjakuvin/historia.html. Läst 14 november 2013. 
  9. ^ http://www.hs.fi/kotimaa/a1365732587192
  10. ^ ”Tammerfors har lagt i en högre växel”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/tammerfors-har-lagt-i-en-hogre-vaxel/. Läst 25 september 2019. 
  11. ^ Svenska Finlands folktings rapport Finlandssvenskarna 2012
  12. ^ ”Svenska veckan på Finlands största språkö”. Luckan. https://svenskaveckan.fi/orter/tammerfors. Läst 25 september 2019. 
  13. ^ ”POLAMK -- Startsida”. www.polamk.fi. https://www.polamk.fi/sv. Läst 28 januari 2020. 
  14. ^ ”Tutustu korkeakouluyhteisöön” (på finska). Tampereen korkeakouluyhteisö. 2020. https://www.tuni.fi/fi/tutustu-meihin/korkeakouluyhteiso. Läst 28 mars 2020. 
  15. ^ ”Samskolan”. Svenska Samskolan i Tammerfors. 2020. http://www.samskolan.fi. Läst 28 mars 2020. 
  16. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 december 2013. https://web.archive.org/web/20131203024300/http://www.tampere.fi/2009.html. Läst 15 november 2013. 
  17. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2006. https://web.archive.org/web/20061008140144/http://www.sarkanniemi.fi/. Läst 4 april 2021. 
  18. ^ http://www.hs.fi/kotimaa/a1305560876496
  19. ^ http://www.tampereenseurakunnat.fi
  20. ^ http://kirjasto.tampere.fi/kirjastot-ja-aukiolot/paakirjasto-metso/
  21. ^ http://www.tampere-talo.fi
  22. ^ http://www.lenin.fi
  23. ^ ”Kunnalisvaalit” (på finska & svenska). Doria.fi och Statistikcentralen. http://www.doria.fi/handle/10024/88401. Läst 29 november 2021. 
  24. ^ Finlands Symfoniorkestrar rf
  25. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 22 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131022211528/http://www.tamperefilmfestival.fi/site/index.php?page=historiikki. Läst 14 november 2013. 
  26. ^ http://www.tamperemusicfestivals.fi/jazz/
  27. ^ http://tammerfest.fi
  28. ^ http://sauna-open-air.fi
  29. ^ http://www.hs.fi/kulttuuri/a1377566608786
  30. ^ http://www.tampere.fi/kulttuuripalvelut/
  31. ^ Ystävyyskaupungit Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.

Litteratur

  • Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012. 

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Tammerfors.
    Bilder & media
  • Map-icon.svg Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Wikipedia:KML/Tammerfors
  • Tammerfors stad
  • Tammerfors Region officiella turism webbplats
  • Svenska Samskolan i Tammerfors
  • Tammerfors universitet
  • Ljudprov ur inspelning med yngre man och yngre kvinna från Tammerfors talar svenska.[1]
  • Ljudprov ur inspelning med äldre kvinna och äldre man från Tammerfors talar svenska. [2]
v  r
Storstäder i Finland
Esbo · Helsingfors · Tammerfors · Uleåborg · Vanda · Åbo
Lista över städer i Finland
v  r
Kommuner i landskapet Birkaland
KommunerBirkalands vapen
Före detta
kommuner
Landskap i Finland · Finlands län · Finland
v  r
50 mest befolkade tätorterna i Norden
Danmark Danmark Finland Finland Island Island Norge Norge Sverige Sverige
1. Sverige Stockholm 1 372 565
2. Danmark Köpenhamn 1 263 698
3. Finland Helsingfors 1 214 210
4. Norge Oslo 1 000 467
5. Sverige Göteborg 549 839
6. Sverige Malmö 341 457
7. Finland Tammerfors 325 025
8. Danmark Århus 261 570
9. Finland Åbo 260 367
10. Norge Bergen 255 464
11. Norge Stavanger/Sandnes 222 697
12. Island Reykjavík 209 510
13. Finland Uleåborg 193 817
14. Norge Trondheim 183 378
15. Danmark Odense 173 814
16. Sverige Uppsala 140 454
17. Danmark Ålborg 132 578
18. Finland Jyväskylä 120 306
19. Norge Drammen 117 510
20. Finland Lahtis 117 424
21. Norge Fredrikstad/Sarpsborg 111 267
22. Sverige Västerås 110 877
23. Sverige Örebro 107 038
24. Sverige Linköping 104 232
25. Sverige Helsingborg 97 122
26. Norge Porsgrunn/Skien 92 753
27. Sverige Jönköping 89 396
28. Sverige Norrköping 87 247
29. Finland Kuopio 86 034
30. Finland Björneborg 84 509
31. Sverige Lund 82 800
32. Sverige Umeå 79 594
33. Danmark Esbjerg 72 060
34. Sverige Gävle 71 033
35. Finland Vasa 66 911
36. Sverige Borås 66 273
37. Finland Joensuu 65 686
38. Sverige Eskilstuna 64 679
39. Sverige Södertälje 64 619
40. Sverige Karlstad 61 685
41. Danmark Randers 61 664
42. Sverige Täby 61 272
43. Sverige Växjö 60 887
44. Norge Kristiansand 61 536
45. Danmark Kolding 58 757
46. Sverige Halmstad 58 577
47. Danmark Horsens 56 536
48. Finland Villmanstrand 55 429
49. Danmark Vejle 53 975
50. Finland Kotka 52 600
Nordens största kommuner