Risto Ryti
Risto Ryti | |
![]() | |
Finlands president | |
Tid i befattningen 19 december 1940–4 augusti 1944 | |
Statsminister | Lista Johan Wilhelm Rangell Edwin Linkomies |
---|---|
Företrädare | Kyösti Kallio |
Efterträdare | Gustaf Mannerheim |
Finlands statsminister | |
Tid i befattningen 1 december 1939–19 december 1940 | |
President | Kyösti Kallio |
Företrädare | Aimo Cajander |
Efterträdare | Johan Wilhelm Rangell |
Född | 3 februari 1889 Vittis, Finland |
Död | 25 oktober 1956 (67 år) Helsingfors, Finland |
Gravplats | Sandudds begravningsplats |
Politiskt parti | Framstegspartiet |

Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–44. Han ingick 1916 äktenskap med Gerda Serlachius och var far till professorerna Henrik och Niilo Ryti samt läkaren Eva Saxén.
Biografi
Risto Ryti var politiker i Framstegspartiet och riksdagsledamot redan 1919. Han hade blivit juris kandidat 1914 och etablerat sig som advokat i Raumo 1909 och i Helsingfors 1914. Efter inbördeskriget blev han 1919 direktör i Suomen valtamerentakainen kauppa OY (Finska transoceana handels AB), vars verksamhet blev föremål för samhällets uppmärksamhet[förklaring behövs].
Han invaldes 1919 i riksdagen för framstegspartiet och var där ordförande i lagutskottet och i statsutskottet. Under Vennolas regering var han finansminister 1921–22 och i Kallios 1922–24. Därefter var han ordförande i Finlands banks direktion.
Ryti utsågs till statsminister efter Sovjetunionens anfall på Finland 1939. Han valdes till republikens president den 19 december 1940 efter att Kyösti Kallio blivit varaktigt sjuk. Risto Ryti skrev under den så kallade Ryti-Ribbentrop-pakten, enligt vilket Finland i slutet av fortsättningskriget lovade att inte sluta en separatfred med Sovjetunionen, utan Tysklands välsignelse. Mot detta löfte fick Finland krigsmaterial i utbyte. På detta sätt kunde Finland stabilisera fronten samt stärka sin ställning inför kommande fredsförhandlingar. Genom att Ryti personligen skrivit under avtalet (utan att involvera riksdagen) så var Finland inte formellt bundet av avtalet efter hans avgång som president.
Efter fortsättningskrigets slut dömdes Ryti, efter sovjetiska påtryckningar, som krigsansvarig, till tio års tukthus. Han benådades på grund av sjukdom 1949. Ryti utnämndes till hedersdoktor vid Helsingfors universitet (samma år som han avled), och rehabiliterades efter kalla krigets slut. Ryti är ihågkommen genom ett abstrakt konstverk vid Mannerheimvägen i Helsingfors. Hans gravvård finns på Sandudds begravningsplats.
Utmärkelser
Kommendörstecknet av I klass av Finlands Vita Ros’ orden, 6 december 1922[1]
Storriddare med stjärna av Isländska falkorden, 16 juli 1928[2]
Knight Commander av Victoriaorden, 1934[3]
Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden, 10 december 1936[4]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden, 30 januari 1937[5]
Frihetskorsets storkors, juli 1940[6]
Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden, 21 december 1940[7]
Stora ordensbandet av Krysantemumorden, 1942[8]
Storkorset av Kongeriket Ungarns fortjenstorden, 18 februari 1942[9]
Tyska örnens orden, 20 april 1942[10]
Storkors med kæde af Carol I's Orden, 15 maj 1942[11]
Kung Zvonimirs kronorden, 4 juli 1942[12]
Storkorset av Finlands Lejons orden, 28 september 1942[13]
Finlands Vita Ros’ orden[14]
Civilförtjänstorden (Bulgarien)[15]
Finlands Lejons orden[14]
Storofficer av Oranien-Nassauorden[15]
Victoriaorden[14]
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Referenser
- ^ s. 14, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.forseti.is, läst: 12 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Suomen Pankin pääjohtaja (på finska), läs online, läst: 7 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 489, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ s. 157, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 149, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 488, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 339, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 351, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ s. 5, läs online, läst: 16 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 353, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Kunnian ruletti: korkeimmat ulkomaalaisille 1941-1944 annetut suomalaiset kunniamerkit, Finska litteratursällskapet, 2017, s. 328, ISBN 978-952-222-847-5.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 491, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] hämtat från: ryskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kuka kukin on (Aikalaiskirja) : Who's who in Finland, Otava, 1954, s. 728.[källa från Wikidata]
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Risto Ryti.
Bilder & media- ”Ryti, Risto”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4136-1416928956742
Företrädare: Aimo Cajander | Finlands statsminister 1939–1940 | Efterträdare: Johan Wilhelm Rangell |
Företrädare: Kyösti Kallio | Finlands president 1940–1944 | Efterträdare: Gustaf Mannerheim |
|
|