Nyårsdagen

Nyårsdagen
New Year Aftermath.jpg
Times Square, nyårsdagen 2008.
TypHelgdag, flaggdag
Datum1 januari (Västkyrkan)
14 januari (vissa östkyrkor)
Geografi och firareAnvändare av gregorianska kalendern, hela världen
PeriodGammalt
AnledningNytt år
TraditionerGudstjänster
Allmän helgdagMånga länder
Allmän flaggdagMånga länder

Nyårsdagen är kalenderårets första dag. Den gregorianska kalenderns nutida placering, 1 januari, härrör från romarna, som år 153 f.Kr. förlade konsulernas tillträde till denna dag (tidigare började det romerska året den 1 mars, vilket är förklaringen till att det är just februari som blir en dag längre i händelse av skottår).

Efter att 25 december började firas som Jesu födelsedag blev 1 januari åttonde dagen efter födelsedagen, vilket är den dag judiska barn namnges och omskärs. I samband med andra konciliet i Tours år 567 beslutades att en omskärelsemässa skulle hållas till minne av det. Därför kom 1 januari att kallas omskärelsefest.[1] Temat i Svenska kyrkan den här dagen är "I Jesu namn".[2]

Det var först under högmedeltiden som den 1 januari åter slog igenom som nyårsdag inom västkyrkan, dock inte överallt ens i Västeuropa. Dagen har dock alltid räknats som årets första enligt den gregorianska kalendern, som fastställdes under 1500-talet i de katolska länderna och som de protestantiska länderna anpassade sig till under 1600- och 1700-talen. Denna kalender har under 1900-talet även tagits över i sekulära sammanhang i det ortodoxt kristna Östeuropa.

I andra delar av världen firas nyår vid andra tider på året, exempelvis vid vårdagjämningen.

Nyårsfirande

Se även: Nyår

Övergången till det nya året firas av många människor. Nyårsdagen inleds normalt med fyrverkerier.

Nyårskonserten från Wien[3] och backhoppningstävlingen i Garmisch-Partenkirchen är två berömda traditioner på nyårsdagen varje år.[4]

Några nyårsdatum enligt andra kalendrar

Inom parentes anges årtal om datumet förändras med åren i förhållande till den gregorianska kalendern

(*) Då man firar Nouruz vid solens exakta position vid vårdagjämningen, kan nyåret inträffa 20, 21 eller 22 mars.

Andra firanden den 1 januari

Den anglikanska kyrkan och den lutherska kyrkan firar högtiden för Kristi omskärelse den 1 januari, baserat på tron att Jesus föddes den 25 december, skulle hans omskärning enligt hebreisk tradition ha ägt rum på hans åttonde dag vid livet (1 januari). Den romersk-katolska kyrkan firar den här dagen högtidligheten för Maria, Guds moders högtid som också är en helig skyldighetsdag. I USA är nyårsdagen en Postal Holiday, då levereras ingen vanlig post i hela landet. [5]

Johann Sebastian Bach skapade flera kyrkliga kantater:

  • Singet dem Herrn ein neues Lied, BWV 190, 1 januari 1724
  • Jesu, nun sei gepreiset, BWV 41, 1 januari 1725
  • Herr Gott, dich loben wir, BWV 16, 1 januari 1726
  • Gott, wie dein Name, so ist auch dein Ruhm, BWV 171, 1 januari 1729(?)
  • Fallt mit Danken, fallt mit Loben, 1 januari 1735 (Christmas Oratorio Part IV)

Svenska kyrkan

Söndagens tema enligt 2003 års evangeliebok är I Jesu namn. De bibeltexter som används för att belysa dagens tema är:[6]

Första årgången
Andra årgången
Tredje årgången
Psaltarpsalm
Fjärde Moseboken 6:22–27
Romarbrevet 10:9–13
Lukasevangeliet 2:21
Jesaja 49:13–16
Hebreerbrevet 13:5–8
Lukasevangeliet 13:6–9
Klagovisorna 3:22–26
Apostlagärningarna 10:42–43
Johannesevangeliet 2:23-25
Psaltaren 121

Referenser

  1. ^ omskärelsefest i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1914)
  2. ^ ”Nyårsdagen”. Svenska kyrkan. https://www.svenskakyrkan.se/troochandlighet/kyrkoarets-bibeltexter?helgdag=35. Läst 27 november 2015. 
  3. ^ Clas Barkman (22 februari 2012). ”Wienerfilharmonikerna på sällsynt gästspel i Sverige”. Dagens nyheter. http://www.dn.se/kultur-noje/musik/wienerfilharmonikerna-pa-sallsynt-gastspel-i-sverige/. Läst 31 december 2015. 
  4. ^ Jan Semneby (30 november 2005). ”SVT skrotar klassisk sändning”. Svenska dagbladet. http://www.svd.se/svt-skrotar-klassisk-sandning. Läst 31 december 2015. 
  5. ^ ”2011-federal-holidays”. web.archive.org. 21 februari 2012. Arkiverad från originalet den 21 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120221215124/http://about.usps.com/news/service-alerts/2011-federal-holidays.htm. Läst 2 januari 2021. 
  6. ^ Den svenska psalmboken med tillägg. Stockholm: Verbum. 2005. sid. 1296-1298. Libris ht7wjxh8f3k4gcqk. ISBN 978-91-526-5515-3 

Externa länkar

  • Om nyårsdagen på nordiskamuseet.se
v  r
Kyrkoåret inom Svenska kyrkan
Nyårsdagen

Föregående dag:
Söndagen efter jul
Guds barn

1 januari
I Jesu namn

Nästa dag:
Söndagen efter nyår
Guds hus

v  r
Rysslands helgdagar
Rysslands flagga
v  r
Svenska högtider och helgdagar
Svenska högtider
Svenska helgdagar
Andra fest- och temadagar
v  r
Nyår
Dagar
Nyårsafton · Nyårsdagen
Nyårsfyrverkerier.
I olika länder
Newroz · Nouruz · Tet
Traditioner
Musik
"Auld Lang Syne" · "Happy New Year" · "Levy-Dew" · "New Year's Day" · "Sverige" · "What Are You Doing New Year's Eve?"
Relaterat
Nyårsfilmer · Nyår i TV · Gregorianska kalendern · Hogmanay · Juletider · Skottsekund
Kategori Kategori
v  r
Jul
Julafton · Juldagen · Annandag jul · Jesu födelse · Förkristen
Dagar
Lilla jul · Advent (1:a, 2:a, 3:e, 4:e) · Nikolausdagen · Annadagen · Luciadagen · Tomasmäss · Lilla julafton · Julafton · Juldagen · Annandag jul (Staffansdagen) · Tredjedag jul (Johannes evangelistens dag) · Värnlösa barns dag (menlösa barns dag; fjärdedag jul) · Söndagen efter jul · Nyårsdagen/Åttonde dag jul · Trettondagsafton · Trettondedag jul · Tjugondedag jul (Tjugondedag Knut) · Kyndelsmässodagen
Julklockor.
Figurer
Traditioner
Mat och dryck
I olika länder
Kategori Kategori  · Commons Commons · Portal Portal