Nådendal
- Naantali leder hit. För fartyget med detta namn, se Naantali (robotbåt, 1992)
| Nådendal | ||
| Naantali (finska) | ||
| Kommun | ||
| ||
| Land |  Finland | |
|---|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland | |
| Admin. centrum | Kantakaupunki | |
| Area | 687,97 km² (2016-01-01)[1] | |
| - land | 311,9 km² | |
| - vatten | 376,07 km² | |
| Folkmängd | 19 427 (2020-12-31)[2] | |
| - män | 9 420 (2019-12-31)[2] | |
| - kvinnor | 10 007 (2020-12-31)[2] | |
| Befolkningstäthet | 62,29 invånare/km²[2][1] | |
| Geonames | 645212 | |
| Läge | 60°28′05″N 22°01′35″Ö / 60.46806°N 22.02639°Ö / 60.46806; 22.02639 | |
| Språk - Finska: - Svenska: - Övriga: | 96,4 % 1,4 % 2,2 % | |
 Nådendals stads läge | ||
| Webbplats: www.naantali.fi | ||
Nådendal (finska: Naantali) är en stad i landskapet Egentliga Finland, 17 km nordväst om Åbo. Nådendal har cirka &&&&&&&&&&019427.&&&&&019 427 invånare och har en yta på &&&&&&&&&&&&0687.970000687,97 km². Staden är enspråkigt finsk. Dock är 1,3 % av befolkningen svenskspråkig. Från stadens latinska namn Vallis gratiæ kommer bokstäverna "vg" i stadsvapnet. Stadens finska namn Naantali är en förfinskning av den svenska namnformen.[3]
Bland turistattraktionerna i Nådendal finns Muminvärlden samt Klosterkyrkan som byggdes mellan åren 1443 och 1462. Gästhamnen besöks på somrarna även av många svenska segelbåtar.
I staden finns byn och egendomen Nygård (fi. Uusikartano) egendomen Ekstensholm samt bergen Kopparberget och Nunneberget (fi. Nunnavuori).
Historia
Staden har sitt ursprung i det birgittinkloster, Nådendals kloster, som flyttades hit år 1443, grundat fem år tidigare i Karinkylä by. Av det återstår i Nådendal endast klosterkyrkan, som tömdes under reformationen och skadades svårt 1628 men som upprustades av Per Brahe d.y., som på egen bekostnad år 1660 försatte klosterkyrkan i hjälpligt skick. Därefter har den genomgått flera renoveringar och kan visa upp bland annat ett fint altarskåp från Danzig, vilket under klostertiden hade sin plats på högaltaret i koret.
Under andra hälften av 1800-talet var staden en känd badort i Finland, och sedan 1923 har Finlands president sitt sommarresidens – Gullranda – i Nådendal (innan 1964 i Nådendals landskommun).
Nådendals stad inkorporerade Nådendals landskommun 1 januari 1964 samt kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua 1 januari 2009.
Sjöfart
Hamnen i Nådendal är livligt trafikerad. Det går passagerartrafik till Kapellskär med Finnlink som dock har stor andel lastbilstrafik också. Det klassiska rederiet till Nådendal var förut Viking Line som hade omfattande trafik från Kapellskär på 1970 och 1980-talen.
Sommartid går ångbåtstrafik mellan Nådendals gamla hamn och Åbo. s/s Ukkopekka
Demografi
Den 31 december 2017 var kommunens befolkning 19 167 invånare, varav 18 480 (eller 96,4 %) var finskspråkiga, 260 (1,4 %) var svenskspråkiga och 1 talade samiska. 460 personer talade övriga eller främmande språk (2,2 %).[4] Antalet personer med ett utländskt medborgarskap[5] var 308 eller 1,6 % av kommunens befolkning.[4]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Nådendals stad 1880–2015[6][7][8][9][10][11][12] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1880 | 541 | |||
| 1890 | 687 | |||
| 1900 | 907 | |||
| 1910 | 860 | |||
| 1920 | 795 | |||
| 1930 | 703 | |||
| 1940 | 1 047 | |||
| 1950 | 1 938 | |||
| 1960 | 2 735 | |||
| 1970 | 6 738 | |||
| 1975 | 7 924 | |||
| 1980 | 8 714 | |||
| 1985 | 10 192 | |||
| 1990 | 11 335 | |||
| 1995 | 12 412 | |||
| 2000 | 13 133 | |||
| 2005 | 13 960 | |||
| 2010 | 18 807 | |||
| 2015 | 18 961 | |||
| Anm: För tidsserien 1980-2015 avser uppgifterna förhållandena den 31 december nämnda år enligt områdesindelningen den 1 januari året efter. Nådendals landskommun inkorporerades 1 januari 1964. 1 januari 2009 slogs Nådendal ihop med kommunerna Merimasku, Rimito och Velkua. | ||||
Vänorter
Nådendal har följande vänorter:[13]
Kirovsk, Ryssland
Nordfyns kommun, Danmark
Puck, Polen
Svelviks kommun, Norge
Vadstena kommun, Sverige
Vesturbyggð, Island
Se även
- Åbo reparationsvarv
Källor
Noter
- ^ [a b] ”Finlands areal kommunvis 1.1.2016”. Lantmäteriverket. 1 januari 2016. http://www.maanmittauslaitos.fi/sites/default/files/alat16_su_nimet_0.xlsx. Läst 2 april 2016.
- ^ [a b c d] ”11s7 – Befolkning i tätorts‐ och glesbygdsområden kommunvis efter ålder och kön, 2020”. Befolkningsregistercentralen. https://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11s7.px/. Läst 18 februari 2022.
- ^ ”Keskiaika - Suomen kaupungit keskiajalla”. Katajala.net. http://www.katajala.net/keskiaika/suomi/kaupungit.html.
- ^ [a b] ”011 -- Befolkningen efter språk samt antalet utlänningar och landareal efter område 1980 - 2017”. Statistikcentralens PX-Web databaser. Statistikcentralen. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190822185042/http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin_Passiivi/StatFin_Passiivi__vrm__vaerak/statfinpas_vaerak_pxt_011_201700.px/. Läst 13 augusti 2020.
- ^ personer som har dubbla medborgarskap varar ett är finskt ingår inte här
- ^ ”Befolkningens näringsgren : Befolkning efter näringsgren kommunvis åren 1880–1975” (på finska & svenska). Statistikcentralen. 20 februari 1973. sid. 41. http://www.doria.fi/handle/10024/91484. Läst 13 augusti 2020.
- ^ ”Uppgifter om kommuner - Västra Finland Folkräkningsuppgifter kommunvis” (på finska och svenska) (
PDF). Statistikcentralen. 1993. sid. 136. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/152383/xvael_199000_1993_7B_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020. - ^ ”Befolkning kommunvis i storleksordning 31.12.1990” (på finska och svenska) ( PDF). Statistikcentralen. 1991. sid. 6. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/166573/xvrm_1991_9_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
- ^ ”Statistisk årsbok för Finland 1996” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 1996. sid. 56-57. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/89979/xyti_stv_199600_1996_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
- ^ ”Statistisk årsbok för Finland 2001” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 2001. sid. 81. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90068/xyti_stv_200100_2001_dig.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
- ^ ”Statistisk årsbok för Finland 2006” (på finska, svenska, engelska) ( PDF). Statistikcentralen. 2006. sid. 80. https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/90075/yyti_stv_200600_2006_net.pdf?sequence=1&isAllowed=y. Läst 13 augusti 2020.
- ^ ”11re -- Befolkning efter ålder (1-års) och kön områdesvis, 1972-2019”. Statistikcentralen. 24 mars 2020. http://pxnet2.stat.fi/PXWeb/pxweb/sv/StatFin/StatFin__vrm__vaerak/statfin_vaerak_pxt_11re.px/. Läst 13 augusti 2020.
- ^ ”Naantali pähkinänkuoressa”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181001110908/http://www.naantali.fi/Kunta-info/fi_FI/naantali_pahkinankuoressa/?u4.highlight=yst%C3%A4vyyskaupungit. Läst 30 maj 2019.
Vidare läsning
- Hiekkanen, Markus; Cleve, Gunilla (1991). Nådendal. Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 4. Helsingfors: Museiverket. Libris 7983824. ISBN 951-9075-34-8
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Nådendal.Bilder & media- Nådendals stads webbplats (svenska)
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Wikimedia Commons har media som rör Nådendal.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
| |||||||||||||||||||
