Kimito kommun

Kimito

Kemiö (finska)

Kommun

Kimito ungdomsförenings föreningshus Wrethalla

Vapen

Land

Finland

404,19 km² ()^[1]

- land

317,91 km²^[1]

Folkmängd

3 258 ()^[2]

Befolkningstäthet

10 invånare/km²^[2]^[1]

Politik

- Kommundir.

Tom Simola

- Kommunfullm.
ordf.

Rabbe Bergström

- Kommunstyr.
ordf.

Inger Wretdal

Kommunkod

243

Geonames

652776

Läge

60°09′50″N 22°43′40″Ö / 60.16389°N 22.72778°Ö / 60.16389; 22.72778

Språk
- Finska:
- Svenska:
- Övriga:

33 %
64 %

Läge

Webbplats: www.kimito.fi

Kimito [tjimitå] (finska Kemiö) var en kommun i landskapet Egentliga Finland i Västra Finlands län. Kimito hade cirka 3 310 invånare och en yta på 320,17 kvadratkilometer. Den 1 januari 2009 slogs Kimito ihop med Dragsfjärd och Västanfjärd till den nya kommunen Kimitoön, uppkallad efter ön med samma namn, där alla tre hade sin huvudort. "Kimitoön" hade också länge använts informellt som benämning på regionen ifråga.

Kimito var en tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk och finska som minoritetsspråk. Inom kommunen finns jordbruksskolan Brusaby och hembygdsmuseet Sagalund.

Sandö ström är ett sund mellan Kimito och Karuna i Sagu kommun. Träsköfjärden skiljer Kimito från Finby i Salo stad. Strömma kanal (fi. Strömman kanava) är en kanal i Kimito och Bjärnå i Salo stad.

Byar

I Kimito kommun fanns det följande byar:

Albrektsböle, Berga, Bjensböle, Bogsböle, Branten, Brokärr, Båtkulla, Böle, Dalby, Dalkarby, Degerdal, Eknäs, Elmdal, Engelsby, Flugböle, Fröjböle (eller Fröjdböle), Gammelby (vid Gammelbyviken), Germundsvidja, Gräsböle, Gundby, Gesterby, Gölpo (uttalas jölpå, fi. Kylppy), Helgeboda (varav Rudå utgör en del), Hintsholm (fi. Hintsholma), Hova, Hulta, Högmo, Kalkila (uttalas kaltjila), Kastkärr, Kila^[3], Kyrkoby, Koddböle, Koustar, Kuggböle, Kvarnböle, Kåddböle, Kårkulla, Labböle, Lamkulla (uttalas lamm-), Lappdal, Lemnäs, Lillvik, Linnarnäs, Långholmen, Lövböle, Majniemi (fi: Mainiemi), Makila (uttalas ma:tjila), Mattböle, Mattkärr, Mjösund, Måsa, Nordvik, Norrlångvik (belägen vid Norrlångviken), Norrsundvik, Orrnäs, Pajböle, Pederså, Pungböle, Påvalsby, Reku (uttalas reko), Rugnola (uttalas rungnåla), Sandö (fi. Santasaari), Sjölax (fi. Syvälahti), Skarpböle, Skoböle, Skog (del av Tolvsnäs), Skogsböle, Skålböle, Skäggböle, Smedaböle (eller Smedsböle), Stenmo, Strömma, Tavastrona, Tjuda, Tolvsnäs (vid Tolvsnäsfjärden), Torsböle, Trotby (uttalas tro:t-), Träskö, Vestlax, Viks gård, Viksvidja, Villkärr, Vreta, Västankärr, Västermark och Östermark.

Kultur

Baltic Jazz Festival i juli
Kimitoöns Musikfestspel i juli

Övrigt

Greve Axel Oxenstierna fick rätt att grunda en stad i sitt friherreskap Kimito storsocken, något som aldrig förverkligades.

År 1836 dödades tre barn av vargar i Kimito.^[4]

Källor

Litteratur

Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012.

Referenser

^ [a b] Fakta om Kimito
^ https://web.archive.org/web/20070930181234/http://www.vaestorekisterikeskus.fi/vrk/files.nsf/files/FE64DDC922100560C22572F700239E8E/%24file/070531.htm
^ ”Svenska ortnamn i Finland”. Institutet för de inhemska språken. http://kaino.kotus.fi/svenskaortnamn/?a=abc&b=K&pos=200. Läst 2 mars 2018.
^ Linnell et al. 2003, s. 29.