Formel 1-VM 1999
| FIA Formula One World Championship 1999 | |
 Mika Häkkinen vid Kanadas Grand Prix 1999. | |
| Allmän information | |
|---|---|
| Säsongsnummer | 50 |
| Antal race | 16 |
| Start | 7 mars 1999 |
| Slut | 31 oktober 1999 |
| Tävlingschef(er) |  Charlie Whiting |
| Bilar | |
| Motorer |  Arrows/ Hart Ferrari Ford Mercedes-Benz Mugen Honda Petronas Peugeot Playlife/ Supertec/ Renault Supertec |
| Däckleverantör(er) | Bridgestone |
| Deltagande | |
| Antal förare | 24 (22 per race) |
| Antal team | 11 |
| Mästare | |
| Förarmästerskapet |  Mika Häkkinen |
| Konstruktörs- mästerskapet | Scuderia Ferrari |
| ◄ 1999 ► | |
Formel 1-VM 1999 hade 16 deltävlingar som kördes under perioden 7 mars-31 oktober. Förarmästerskapet vanns av finländaren Mika Häkkinen och konstruktörsmästerskapet av Ferrari.
Vinnare
- Förare:
Mika Häkkinen, Finland, McLaren-Mercedes - Konstruktör:
Ferrari, Italien
Grand Prix 1999
Stall, nummer och förare 1999
| Stall/Tillverkare | Nummer | Förare |
|---|---|---|
| Arrows | 14 |  Pedro de la Rosa, Spanien |
| 15 | Toranosuke Takagi, Japan | |
| BAR-Supertec | 22 |  Jacques Villeneuve, Kanada |
| 23 |  Ricardo Zonta, Brasilien | |
| Mika Salo, Finland[1] | ||
| Benetton-Playlife | 9 | Giancarlo Fisichella, Italien |
| 10 | Alexander Wurz, Österrike | |
| Ferrari | 3 | Michael Schumacher, Tyskland |
| Mika Salo, Finland[2] | ||
| 4 | Eddie Irvine, Storbritannien | |
| Jordan-Mugen Honda | 7 | Damon Hill, Storbritannien |
| 8 | Heinz-Harald Frentzen, Tyskland | |
| McLaren-Mercedes | 1 | Mika Häkkinen, Finland |
| 2 | David Coulthard, Storbritannien | |
| Minardi-Ford | 20 | Luca Badoer, Italien |
| Stephane Sarrazin, Brasilien[3] | ||
| 21 | Marc Gené, Spanien | |
| Prost-Peugeot | 18 | Olivier Panis, Frankrike |
| 19 | Jarno Trulli, Italien | |
| Sauber-Petronas | 11 | Jean Alesi, Frankrike |
| 12 | Pedro Diniz, Brasilien | |
| Stewart-Ford | 16 | Rubens Barrichello, Brasilien |
| 17 | Johnny Herbert, Storbritannien | |
| Williams-Supertec | 5 | Alex Zanardi, Italien |
| 6 | Ralf Schumacher, Tyskland |
Noter
- ^ Mika Salo ersatte Ricardo Zonta i BAR-Supertec i San Marino, Monaco och Spanien.
- ^ Mika Salo ersatte Michael Schumacher i Ferrari i Österrike, Tyskland, Ungern, Belgien, Italien och Europa.
- ^ Stephane Sarrazin ersatte Luca Badoer i Minardi-Ford i Brasilien.
Slutställning förare 1999
| Placering | Förare | Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|---|
| 1 | Mika Häkkinen | McLaren-Mercedes | 76 |
| 2 | Eddie Irvine | Ferrari | 74 |
| 3 | Heinz-Harald Frentzen | Jordan-Mugen Honda | 54 |
| 4 | David Coulthard | McLaren-Mercedes | 48 |
| 5 | Michael Schumacher | Ferrari | 44 |
| 6 | Ralf Schumacher | Williams-Supertec | 35 |
| 7 | Rubens Barrichello | Stewart-Ford | 21 |
| 8 | Johnny Herbert | Stewart-Ford | 15 |
| 9 | Giancarlo Fisichella | Benetton-Playlife | 13 |
| 10 | Mika Salo | Ferrari | 10 |
| 11 | Jarno Trulli | Prost-Peugeot | 7 |
| 12 | Damon Hill | Jordan-Mugen Honda | 7 |
| 13 | Alexander Wurz | Benetton-Playlife | 3 |
| 14 | Pedro Diniz | Sauber-Petronas | 3 |
| 15 | Jean Alesi | Sauber-Petronas | 2 |
| 16 | Olivier Panis | Prost-Peugeot | 2 |
| 17 | Marc Gené | Minardi-Ford | 1 |
| 18 | Pedro de la Rosa | Arrows | 1 |
Slutställning konstruktörer 1999
| Placering | Konstruktör | Poäng |
|---|---|---|
| 1 | Ferrari | 128 |
| 2 | McLaren-Mercedes | 124 |
| 3 | Jordan-Mugen Honda | 61 |
| 4 | Stewart-Ford | 36 |
| 5 | Williams-Supertec | 35 |
| 6 | Benetton-Playlife | 16 |
| 7 | Prost-Peugeot | 9 |
| 8 |  Sauber-Petronas | 5 |
| 9 | Arrows | 1 |
| 10 | Minardi-Ford | 1 |
| 11 | BAR-Supertec | 0 |
Noteringar
- Michael Schumacher bröt benet i Storbritannien och missade chansen att vinna förartiteln.
- Stewart tog sin första seger i Europas Grand Prix.
- Rubens Barrichello skrev på för Ferrari, medan Eddie Irvine tog hans plats i nya Jaguar Racing säsongen 2000.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1999.Bilder & media
Wikimedia Commons har media som rör Formel 1-VM 1999.Säsonger
| |||||
