Elektronik

Question book-4.svg
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-05)
Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.
Ytmonterade komponenter på ett mönsterkort.

Elektronik är den gren av elektrotekniken som bygger på rörelserna hos elektroner i vakuum, gaser eller fasta material (inklusive halvledare). I modernt språkbruk omfattas även användningen av elektroniska komponenter, inom bland annat radio, television, datateknik, kommunikation, informationsteknik och mätteknik.[1]

Traditionellt betecknas elektrisk apparatur utan aktiva komponenter som ej elektronisk. Exempel på icke-elektronisk utrustning är därför värme-element, elmotorer och enklare elkraftöverföring.

Elektroniken har en central roll i den pågående "informationsrevolutionen" eftersom datorer och annan kringutrustning är uppbyggd av olika elektroniska komponenter.

Teori

Huvudartiklar: Ohms lag, Kirchhoffs lagar och Maxwells ekvationer

De mest grundläggande lagarna som beskriver hur elektronik fungerar är Ohms lag och Kirchhoffs lagar samt även Maxwells ekvationer.

Komponenter

Beståndsdelarna i elektronik kallas komponenter. Komponenterna är uppdelade i olika typer beroende på deras egenskaper. När komponenter kopplas samman så bildas kretsar. Komplexa komponenter brukar även kallas kretsar.

Aktiva komponenter

Huvudartikel: Aktiv komponent

Exempel: transistor, MOSFET, CMOS, diod, DIAC, TRIAC, operationsförstärkare, tyristor

Passiva komponenter

Huvudartikel: Passiv komponent

Exempel: motstånd, kondensator, spole

Analoga kretsar

Huvudartikel: Analog elektronik

Exempel: förstärkare, oscillator, blandare

Digitala kretsar

Huvudartikel: Digitala kretsar

Byggblock:

Kraftigt integrerade komponenter:

Elektromekaniska komponenter

Huvudartikel: Elektromekanik

Exempel: relä, strömställare

Konstruktion

EDA-programvara som till exempel Kicad används för att sätta samman ett kopplingsschema. Detta överförs sedan till en mönsterkortslayout där bland annat korrigeringar för fysiska och mekaniska förhållanden görs.

Se även

Referenser

  1. ^ ”elektronik - Uppslagsverk”. www.ne.se. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elektronik. Läst 23 januari 2020. 

Externa länkar

  • Commons-logo.svg Wikimedia Commons har media som rör Elektronik.
    Bilder & media
  • elektronik i Nationalencyklopedins nätupplaga.
Auktoritetsdata
LCCN: sh85042383GND: 4014346-6BNF: cb11934822z (data)NDL: 00561449NKC: ph114454