Åbo

Åbo stad
Turun kaupunki (finska)
Kommun
Åbos stadsvapen
Land	Finland
Landskap	Egentliga Finland
Admin. centrum	Åbo centraltätort
Area	306,36 km² (2016-01-01)[1]
- land	245,67 km²
- vatten	60,69 km²
Folkmängd	194 391 (2020-12-31)[2]
- män	93 111 (2019-12-31)[2]
- kvinnor	101 280 (2020-12-31)[2]
Befolkningstäthet	791,27 invånare/km²[2][1]
Politik
- Kommundir.	Minna Arve
- Kommunfullm. ordf.	Elina Rantanen (Gröna)
- Kommunstyr. ordf.	Lauri Kattelus (Saml)
Kommunkod	853
Geonames	633679
Läge - Latitud: - Longitud:	60° 27′ 10″ N 22° 16′ 20″ E
Språk - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga:	158 343 (83,5 %)[4] 10 310 (5,4 %)[4] 18 (0,0 %)[4] 20 998 (11,1 %)[4]
Admin. data
-Landskapsförb.	Egentliga Finland
-Regioncentrum	Åbo
-Härad	Åbo
-Magistrat	Åbo
-Skattebyrå	Åbo
-Sjukvårdsdistrikt	Egentliga Finland
-Försäkringskrets	Sydvästra Finland
-Nödcentral	Åbo
-Räddningsverk	Egentliga Finland
-EU-målområde	2
Åbo stads läge

Antal svenskregistrerade personer i Åbo 1990-2015. Under perioden ökade antalet svensktalande med cirka 1 900 personer (23 %). Lägg märke till att ordinatan (y-axeln) inte börjar vid 0!

Åbo (finlandssvenska: [ˈoːbu] ( lyssna); finska: Turku, finska: [ˈturku] ( lyssna)) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland. Invånarantalet i den statistiska tätorten Åbo uppgick 2005 till 246 312,^[5] vilket placerar Åbo på tredje plats tätortsmässigt efter Helsingfors och Tammerfors. Åbo stadsregion har cirka 300 000 invånare^{[källa behövs]} inklusive närliggande tätorter. Själva staden, med sina 194 391 invånare (2020)^[6], är Finlands sjätte största. 5,2 procent, det vill säga cirka 10 000 av Åbos invånare, har svenska som modersmål. Stadens språkliga status är tvåspråkig med finska som majoritetsspråk.

Åbo är Finlands äldsta stad. Man antar att staden grundades på 1200-talet. Åbo har en lång historia och var länge maktens centrum i den finska riksdelen av Sverige. Precis som många andra finländska kuststäder har staden alltid haft en stor andel finlandssvenska invånare. Åbo är också en stor hamnstad med bland annat färjeförbindelser till Mariehamn och Stockholm.

Ortnamnet

Åbo betyder 'bosättning vid å'.^[7] Ån torde vara Aura å. Stadens finska namn, Turku, kommer av 'torg, marknad', genom ett ryskt lånord.^[8][9]

Vapen

Åbo stadsvapen återgår på ett medeltidssigill från 1309. Bokstaven A i gotisk form syftar på begynnelsebokstaven i stadens latinska namn Aboa. Liljan är sinnebild för jungfru Maria.

Geografi

Åbo ligger vid kusten i sydvästra Finland vid Aura ås mynning. I väst och syd är Åbo omgivet av Åbolands skärgård som omfattar över 20 000 öar. I jämförelse med resten av Finland är vintrarna i Åbo milda och somrarna varmare. Därför växer här också sådana lövträdsarter som annars är ovanliga i Finland. Särskilt ön Runsala har stora ekskogar. Årsmedeltemperaturen är cirka 6 °C och årsnederbörden är 700 mm. Ett snötäcke som ligger kvar brukar vanligen komma först kring nyår, och bara varannan jul är vit. Aura å fryser ofta till så att man kan gå eller åka skidor på ån^{[källa behövs]}, något som brukar vara uppskattat. Isen på ån går vanligtvis i månadsskiftet mars–april.

Åbo stadsdelar

Åbo centrum sett från domkyrkans torn.

Efter branden 1827 planerade Carl Ludvig Engel den nya stadsstrukturen i ett strikt rutmönster. Gränsen för den så kallade rutstaden sammanfaller till stora delar med Åbos gamla stadsgräns. Det finns parkområden på kullarna och vid ån. Centrala stadsdelar är I (småområdena Universitet och Sirkkala), II (Vårdberget), III (småområdena Samppalinna och Idrottsparken), IV (Martinsbacken), V (Öststranden), VI, VII, VIII (Port Arthur, eller småområdena Port Arthur och Kakola) och IX (Väststranden)^[10][11].

Kring de centrala delarna finns småhusområden, till stor del från 1900-talets början, då de byggdes som arbetarkvarter (Port Arthur, Nummis, Raunistula). Områdena har blivit eftertraktade och dyra bostadsområden. Småhusområdet mellan centrum och stadssjukhuset byggdes efter kriget med hjälp av insamlingar i vänorten Göteborg (de så kallade Göteborgshusen).

På 1970-talet byggdes stora förorter utanför småhusområdena. De största förorterna är Jäkärlä, Kråkkärret, Pansio och Runosbacken. På 1990-talet byggdes det i stället mer på Åbos öar (främst Hirvensalo), samt som förtätning av staden.

Kakskerta var tidigare en egen kommun, men slogs 1968 samman med Åbo. Öarna Kakskerta och Satava med omgivande holmar är stadsdelar i Åbo.

Vårdbergsparken i Åbo.

Bland övriga stadsdelar, bosättningsområden, byar och egendomar kan nämnas Bagarla, Batterihagen, Beckholmen, Friskala, Fyrstranden, Hallis, Hammarbacka, Ilpois, Ispois, Kanalbanken, Katrinedal, Korpolaisbacken, Kråkkärret, Kuppis, Lillheikkilä, Nummisbacken, Parkbacken, Patis, Skansbacken, Storheikkilä, Tallbacken, Vårdberget och Österås.

Bland öarna i Åbo finns Lilla Bocken, Runsala, Stora Bocken, Vepsarn, udden Kuva udde, fjärden Slottsfjärden, sundet Långvattnet, fyrgrundet Notgrund samt grundet Järngrund. Fjärden Erstan skiljer Åbo öar från Rimito i väster, Vapparn i söder skiljer Åbo från Pargas, och Lemofjärden skiljer Åbo öar från S:t Karins, .

Aura å

Vårsolen lockar folk till åstranden.

Ån flyter i öst-västlig riktning under cirka en kilometer av sitt lopp genom staden. Den är i medeltal cirka 50 meter bred, i stadens centrum är den mellan 2,5 och 5 meter djup, men ovanför Åbo domkyrka blir ån märkbart grundare, med vid lågt vatten synliga grund. Vid Hallis fors fanns tidigare industri, senare togs vatten för stadens behov här.

Aura å delar Åbo i två delar. Staden grundades på östsidan (det vill säga sydsidan). Där finns domkyrkan, Åbo Akademi, Gamla Stortorget med mera. Stadens historia har gett upphov till att östsidan kallas "täl pual jokke" (åbofinska, betyder "på den här sidan av ån"), medan sidan med dagens Salutorg kallas "tois pual jokke" (åbofinska, betyder "på den andra sidan av ån"). Dessa namn är fasta och har ingenting att göra med på vilken sida man befinner sig.

Man kan promenera längs kajen från Forum Marinum nära Åbo slott vid hamnen, förbi gästhamnen, längs kajen för förbindelse- och kryssningsbåtar, längs gågatan Västra strandgatan, som fungerar som vardagsrum för åboborna och vidare längs en strandstig förbi Korois udde uppströms från centrum. Från Hallisforsen fortsätter gångstigen genom kulturlandskap delvis ett stycke från ån. Här fanns "Kampiföri", en handdriven färja, numera ersatt av en bro, och på östra sidan ligger Kurala bybacke på bekvämt gångavstånd. Ännu längre uppströms, i Ravattula, ligger ruinerna av den äldsta kända kyrkan i Finland.

Det finns elva broar samt en färja för lätt trafik över Aura å i Åbo. Sommartid trafikerar dessutom båten Pikkuföri ("lilla färjan") längs ån, beroende på vattenståndet upp till Aura- eller Dombron.

Vintertid är själva ån ett populärt promenadstråk när isarna håller. Under riktiga isvintrar plogas också en skridskobana upp längs ån.

Runsala

Villa med badhus på Runsala.

Runsala är en ö med naturpark i Åbo stad känd för sin natur, för villor från ryska tiden och för musikfestivalen Ruisrock. Man når enkelt ön med buss, bil och cykel och den är ett utmärkt mål för cykelutfärder och promenader. Också en liten båt trafikerar från Aura å till Runsala.

Naturen på Runsala är mycket speciell för finska förhållanden, med bland annat stora inslag av ek. Naturen presenteras i naturumet Tammenterho nära bron ut till ön. Här kan man också hyra cykel. I närheten ligger en naturpark med naturstigar. Längre ut på ön finns Åbo universitets botaniska trädgård.

Ön är ett populärt utflyktsmål. Allmänna badstränder finns i Folkparken nära fastlandet och längst ute på Saaro udde, där det också finns en campingplats.

Historia

Kvarteren mellan kyrkan och Stortorget före Åbo brand, numera Braheskvären.

Åbo är en av Finlands sex medeltida städer. Man räknar att Åbo stads historia börjar i och med att Åbo nämns i ett brev från påven Gregorius IX daterat den 23 januari 1229^[12]. I brevet beordrade påven att biskopssätet skulle flyttas från den gamla platsen i Nousis till Korois vid Aura å.^[13] Staden grundades på 1200-talet, och byggandet av Åbo domkyrka och Åbo slott inleddes på 1280-talet. Åbo utgjorde administrativt och ekonomiskt centrum för den finländska delen av Sverige, med bland annat livlig handel med Stockholm och med hansestäderna Reval, Danzig och Lübeck. Åbos finska namn Turku kommer från det fornryska ordet 'tǔrgǔ' som betyder torg.^[8][9]

Hertig Johan och Katarina Jagellonica höll hov på Åbo slott 1562–1563. Mot slutet av 1500-talet var Åbo en av huvudskådeplatserna för striden mellan kung Sigismund och hertig Karl. Under 1600-talet grundades Åbo hovrätt och Kungliga Akademien i Åbo och stadens befolkning ökade betydligt, till omkring 6 000 personer.

Mellan 1809 och 1812 var Åbo huvudstad i Storfurstendömet Finland, men även under den svenska tiden var det den viktigaste staden i den östra rikshalvan.^[14] Åren 1812–1819 flyttades huvudstaden närmare Ryssland, till Helsingfors. Tre fjärdedelar av Åbo förstördes vid Åbo brand år 1827.

Tätorter

Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2012 hade tätorten Åbo centraltätort 254 671 invånare, delad på 7 kommuner:^[15][16]

• i Åbo stad låg den största delen med 170 377 invånare
• i S:t Karins stad 29 326 invånare
• i Reso stad 24 017 invånare
• i Nådendals stad 13 778 invånare
• i Lundo kommun 12 862 invånare
• i Rusko kommun 3 225 invånare
• i Masko kommun 1 086 invånare

Politik

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet. Ytterligare material finns i Riksarkivet^[17]

Mandatfördelning i Åbo stad, valen 1964–2021

Lokala dagstidningar

• Åbo Underrättelser (ÅU) (svenskspråkig), lokaltidning också för Åboland med en upplaga på cirka 7 400 exemplar. Finlands äldsta dagstidning, grundad 1824.
• Turun Sanomat (TS) (finskspråkig), upplaga cirka 110 000, främst i Egentliga Finland. Grundad 1904.

Demografi

I början av 2005 bodde 174 824 personer i Åbo. Åbos befolkning växte fram till 1970-talet då den sakta började minska för att sedan 1990-talet börjat växa igen. Eftersom Åbo är en av Finlands största universitetsstäder flyttar många 18–30-åringar till staden; på 1990-talet ändrades lagen så att flytt för studier berättigar byte av officiell hemort. Under andra världskriget bodde det 12 000 fler kvinnor än män i staden.

Under 1870-talet var andelen finlandssvenskar nästan hälften av befolkningen. I början av 1900-talet hade andelen sjunkit till en fjärdedel och 1950 hade den sjunkit till cirka 10 procent. Under denna tid anslöts flera områden med arbetarbosättning, vilka tillhört de omgivande landskommunerna (jfr Raunistula). Sedan 1980-talet har andelen varit strax över fem procent. Det finns cirka 9 500 invånare av utländsk härkomst. Åbos största invandrargrupper kommer från: Ryssland, Estland, Irak, Iran, Sverige samt före detta Jugoslavien.

Utbildning

Det första universitetet i Finland (och tredje i Sverige) grundades av Per Brahe d.y. år 1640 under namnet Kungliga Akademien i Åbo (lat: Regia academia aboensis). Efter att huvudstaden hade flyttats till Helsingfors 1812 och Åbo brand 1827 flyttades även universitetet till Helsingfors, för att där uppstå som Kejserliga Alexandersuniversitetet, numera Helsingfors universitet. I Åbo finns idag tre universitet, det svenskspråkiga Åbo Akademi (grundat 1918) och de finskspråkiga Åbo universitet (grundat 1920) och Åbo handelshögskola (grundad 1950).

Kultur och sevärdheter

Museer

Åbo konstmuseum i Puolalaparken ovanför Salutorget, i ändan av Auragatan.

• Åbo domkyrka, Finlands nationalhelgedom, med litet museum
• Åbo slott, med delar från medeltiden och från hertig Johans tid; historiska museet
• Hantverksmuseet Klosterbacken, stadsdel från 1700-talet, där hantverkare erbjuds möjlighet att arbeta och förevisa gamla arbetsmetoder
• Forum Marinum med segelfartygen Suomen Joutsen och Sigyn, minfartyg, kanonbåt, gammal hamnbogserare samt Göran Schildts ketch Daphne och andra mindre båtar
• Biologiska museet, med dioramautställningar över finsk natur
• Kurala bybacke: husdjur, hem i 1950-talsstil, verkstad för experimentell arkeologi, temadagar kring gammalt lantbruk, hemhantverk och annat i anslutning till verksamheten
• Qwenselska gården, borgarhem från 1800-talet och apoteksmuseum
• Ett hem, borgarhem från sekelskiftet 1900
• Aboa Vetus et Ars Nova i Rettigska palatset, två museer under samma tak: utgrävningar av medeltida Åbo och relaterade utställningar samt museum för nutidskonst
• Åbo konstmuseum, betydande samlingar av finsk nationalromantisk konst
• Wäinö Aaltonens museum, växlande utställningar och olika evenemang
• Sibeliusmuseum, bland annat en betydande instrumentsamling samt noter och manuskript av och artiklar om Jean Sibelius

Teatrar

• Åbo stadsteater (Turun Kaupunginteatteri), finskspråkig)
• Åbo Svenska Teater (svenskspråkig)
• Många mindre teatrar
• Sommarteatrarna på Samppalinna och Vårdberget

Festivaler och evenemang

Skådespelare rör sig bland marknadsbesökarna under medeltidsdagarna.

• Medeltidsdagarna
• Down by the Laituri (DBTL, "Längs kajen"), musikfestival i kärncentrum
• Ruisrock, årlig rockfestival i Runsala folkpark sedan 1970
• Åbo musikfestspel
• Åbodagen med Heikinmarkkinat på Salutorget och marknad för traditionella produkter på Gamla Stortorget
• Strömmingsmarknad, skärgårdsbor och andra säljer fisk- och hantverksprodukter vid åstranden, numera också annan försäljning
• Julstaden Åbo, julfrid har utlyst i Åbo sedan lång tid och Åbo har nu utropat sig till julstad, med rätt digert program under advent och jul

Viktiga byggnader

Åbo domkyrka under den svenska tiden.

• Brinkala, Juseliuska och Hjeltska huset vid Gamla Stortorget
• Kakolafängelset på berget Kakolabacken
• Åbo domkyrka, Mikaelskyrkan, Åbo ortodoxa kyrka, Åbo synagoga
• Åbo slott
• Åbo saluhall
• Åbo stadsbibliotek
• Åbo stadshus
• Åbohallen

Sport

• Fotboll: TPS och FC Inter Åbo, som spelar i Tipsligan.
• Ishockey: TPS som spelar i FM-ligan i ishockey och TuTo som spelar i Mestis.
• Handboll: HF ÅIFK och HC Fenix, som 2006/2007 spelade i FM-serien (högsta divisionen).
• Amerikansk fotboll: Turku Trojans som spelar i högsta serien, Lönnligan (vaahteraliiga) [1] [2]
• Korgboll: Turun NMKY spelar B1 serie i 2017–2018

Se även

• Artiklar relaterade till Åbo
• Stockholm-Åbo (färjelinje)
• Åland–Finland (färjelinjer)

Referenser

Noter

Källor

• Linnell, John D.C.; Sollberg, Erling J.; Brainerd, Scott; Liberg, Olof; Sand, Håkan; Wabakken, Petter; Kojola, Ilpo (2003). ”Is the fear of wolves justified? A fennoscandian perspective”. Acta Zoologica Lituanica 13 (1): sid. 27-33. ISSN 1392-1657. Arkiverad från originalet den mars 7, 2008. https://web.archive.org/web/20080307025815/http://www.lcie.org/Docs/Regions/Baltic/Linnell%20AZL%20Wolf%20attacks%20in%20Fennoscandia.pdf. Läst Januari 20, 2012. 

Vidare läsning

• Pihlman, Aki (1986). Åbo (fi. Turku). Rapport / Museiverket. Medeltidsstaden, 99-0348204-3 ; 3. Åbo: Åbo landskapsmuseum. Libris 7984264. ISBN 951-9125-55-8 

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Åbo.
  Bilder & media
• Slå upp Åbo i ordlistan Wiktionary.
  Ordbok
• Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• Åbo – officiell webbplats

v • r Kommuner i landskapet Egentliga Finland Aura · Gustavs · Kimitoön · Koskis · Letala · Loimaa · Lundo · Masko · Nousis · Nystad · Nådendal · Oripää · Pargas · Pemar · Pyhäranta · Pöytis · Reso · Rusko · Sagu · Salo · Somero · S:t Karins · S:t Mårtens · Tövsala · Vemo · Virmo · Åbo Före detta kommuner i landskapet Egentliga Finland Alastaro · Angelniemi · Bjärnå · Dragsfjärd · Finby · Halikko · Hitis · Houtskär · Iniö · Kakskerta · Kaland · Karinais · Karjala · Karuna · Kiikala · Kimito · Kisko · Korpo · Kuusjoki · Lemo · Loimaa · Lokalax · Mellilä · Merimasku · Metsämaa · Mietois · Muurla · Nagu · Nystads landskommun · Nådendals landskommun · Patis · Pargas · Pikis · Pyhämaa · Rimito · S:t Bertils · S:t Marie · Sommarnäs · Suomusjärvi · Tarvasjoki · Uskela · Vahto · Velkua · Villnäs · Västanfjärd · Yläne Landskap i Finland · Finlands län · Finland

v • r 50 mest befolkade tätorterna i Norden  Danmark  Finland  Island  Norge  Sverige 1. Stockholm 1 372 565 2. Köpenhamn 1 263 698 3. Helsingfors 1 214 210 4. Oslo 1 000 467 5. Göteborg 549 839 6. Malmö 341 457 7. Tammerfors 325 025 8. Århus 261 570 9. Åbo 260 367 10. Bergen 255 464 11. Stavanger/Sandnes 222 697 12. Reykjavík 209 510 13. Uleåborg 193 817 14. Trondheim 183 378 15. Odense 173 814 16. Uppsala 140 454 17. Ålborg 132 578 18. Jyväskylä 120 306 19. Drammen 117 510 20. Lahtis 117 424 21. Fredrikstad/Sarpsborg 111 267 22. Västerås 110 877 23. Örebro 107 038 24. Linköping 104 232 25. Helsingborg 97 122 26. Porsgrunn/Skien 92 753 27. Jönköping 89 396 28. Norrköping 87 247 29. Kuopio 86 034 30. Björneborg 84 509 31. Lund 82 800 32. Umeå 79 594 33. Esbjerg 72 060 34. Gävle 71 033 35. Vasa 66 911 36. Borås 66 273 37. Joensuu 65 686 38. Eskilstuna 64 679 39. Södertälje 64 619 40. Karlstad 61 685 41. Randers 61 664 42. Täby 61 272 43. Växjö 60 887 44. Kristiansand 61 536 45. Kolding 58 757 46. Halmstad 58 577 47. Horsens 56 536 48. Villmanstrand 55 429 49. Vejle 53 975 50. Kotka 52 600 Nordens största kommuner